25 april 2016

Marocko- Atlasbergen del 3

En dag tar vi oss upp i Atlasbergen.

Vi följer Ourikadalen.

I byn Ourika är det marknadsdag.

Här är parkeringsplats för åsnor. Samtidigt kan man få dem skodda.

En kopp te är alltid en bra början på dagen.



Hit kommer folket med sina lokala produkter. Man kan även inhandla sina ingredienser och lämna dem till kocken här, som tillagar den läckraste tagine av dem under tiden.

Det gäller att få hem sina varor också.


Vi fortsätter upp i bergen. På ett ställe tillverkar man arganolja- bra mot allt, förstår jag. Överst en bild på frukten, där man måste krossa kärnan, med en sten, för att få ut själva mandeln. Som framgår är det ett urtråkigt arbete! Den mals därefter för att få ut oljan.







I byn Imlil gör vi en liten vandring bland blommande körsbärsträd.

Jebel Toubkal är Marockos högsta berg på över 4000 m.

Vi åker tillbaka ner mot slätten.

Där ligger den röda staden med sin stadsmur, Marrakech, med Koutoubiamoskens minaret som ett tydligt landmärke. Den var säkert en väldigt efterlängtad syn på den tiden då karavanerna drog fram här.

3 kommentarer:

  1. Jag bara älskar sådana marknader. Känner dofterna och dreglar vid tanken på innehållet i en tangine. Yummie, yummie!

    Åsså några BP-tankar:

    Huvudet på köttdisken var nog en get/ett får eller?! Den räckte ut tungan åt dig;-) Minns att jag valde fårtestiklar som förrätt i Agadir. Då bytte maken bord..

    Å i tältet där männen dricker sitt söta te finns det inte en enda kvinna...

    Åsså skrattade jag gott åt mannen som bar hem sitt får. Jag menar - sätt ett halsband runt halsen på djuret och spänn fast ett koppel...

    Imlil måste vara världens minsta by, MEN där fanns visst en parabol på taket och ett försök till en fin dörr.

    Underbara bilder! MERA!!!

    SvaraRadera
  2. I couldn't get the page to translate but it looks like a really interesting place.

    SvaraRadera
  3. Jättefin sammanställning av dina bilder! Hade varit synd att missa den! Var på rundresa i Marocko för många år sedan och nu får jag återuppleva resan! Tack!

    SvaraRadera