3 april 2019

Bhutan- del 5, Bumthang- Trongsa

Äntligen en dag då de höga topparna inte ligger i moln.



Vi stannar till vid ett väveri och tittar på arbetet.






Upp över passet Yutong La på 3400 möh.


De små urnorna på sockeln innehåller kanske någon del av en avliden person.




Vägarbete. Det är ofta arbetskraft från fattiga delstater i Indien.

Så kommer vi till Trongsa. Här ligger en mäktig dzong.

Ett bevakningstorn, Ta Dzong, som numera hyser ett fint litet museum, ligger högt uppe så de kunde ha koll.


Stigen går brant ner till dzongen. Den är byggd 1648. Den låg strategiskt så att ingen kunde passera utan att upptäckas. Fortfarande skall den blivande regenten tjänstgöra här som penlop, chef, innan han kröns till kung.


Det finns 23 olika tempel i den enorma byggnaden, plus alla världsliga delar.

Även apor får plats.


Vårt boende låg högt upp så vi hade utsikt över hela dzongen med bevakningstorn.


När jag fick mitt rum upptäckte jag att dörren inte gick att stänga. Den gled bara upp för det fanns inget som höll dörren på plats. Utvändigt låstes den med hänglås. Oj! sa damen jag pratade med och rusade iväg efter hammare och spik! Så var det löst. Inte första gången heller ser det ut som.
Trongsa ligger på 2200 möh. Kallt var det där. Ett litet element under ett bord värmer inte så mycket. 12 grader vid sängen och 10 i badrummet. Bhutan vill ju satsa på turism, men de har väl en bit kvar. Och det kompenseras av all den vänlighet man möter.

2 april 2019

Bhutan- del 4, Bumthang

Området Bumthang består av fyra dalar. Dit kom buddismen tidigt så där fanns flera betydelsefulla tempel.

Jampey Lhakhang är ett av de allra äldsta templen i landet. Det sägs vara byggt av den tibetanska kungen Songtsen Gampo redan 659. Han lät bygga 108 tempel för att nagla fast en demon. Det här håller fast det vänstra knäet. Det finns ett till i Bhutan som håller vänster fot. Övriga 106 ligger i Tibet.

Bönekvarnar bör man snurra på så att en kläpp högst upp slår till klockan. Man går alltid medurs runt heligheter.

Med hjälp av radbandet kan man hålla räkning på alla böner. 108 är bra.







Det är viktigt att gå runt klostret och sätta fart på alla bönekvarnar.

Vi fortsätter till fots till nästa kloster och passerar ett stort, vackert dekorerat hus. Alla de buddistiska symbolerna finns ditmålad.

En blyg liten bedårande tjej leker intill stigen.

Böneflaggor visar att detta är en helig plats. Kurjey Lhakhang är ett av de viktigaste templen eftersom det har ett avtryck av Guru Rimpoche. Han anses vara den andra buddhan och grundläggare av den tibetanska buddismen, som råder i Bhutan. Han anses också vara den som förde buddismen till Bhutan. Han ska då ha varit här och mediterat och lämnat sitt avtryck. Lite svårt att se för en icke-buddist.

Hela komplexet består av tre tempel byggda under 300 år. Det närmsta är byggt av kungens farmor, 1984, för att hedra hennes buddistiska lärare. Det som kommer därefter byggdes av förste kungen.

Det här är det äldsta, byggt 1652 och är byggt över platsen där Guru Rimpoche satt och mediterade. Bakom sticker en cypress upp. Den sägs ha vuxit upp ur hans käpp. I klostret finns mer än 1000 statyer av Guru Rimpoche. Den största är 10 m hög.

Bron som leder över floden vid klostret är fylld med böneflaggor.

Bönerna tar hjälp av floden för att spridas.

Man kan inte bara syssla med heligheter, hur fascinerande än historierna är. En tur i stan Jakar, visar att det finns en vinhandel också. Utbudet sträckte sig dock till ett par dammiga flaskor.

Vi besökte ett lokalt bryggeri och avsmakade deras produkt.


Vi skulle också ha besökt en schweizare som har en osttillverkning men han var visst i templet och mejeriet var stängt. Inne i stan kunde man köpa torkad ost att lägga i teet. Som synes fanns det annat också att handla.

1 april 2019

Bhutan- del 3, Mongar - Bumthang

Det blir en lång dag i buss. Nästan 11 tim tar resan på 18 mil och tusentals svängar. Vi varvar bussåkning med promenader och landskapet är ständigt skiftande.

Cannabis växer i vägkanten.

Oxar och träplog. En plöjer och en sår. Och tegarna är så små.

 Att hjälpas åt är nog en nödvändighet under sådana här svåra livsvillkor.



Papaya, bananer och vitkål är lite av vad jag såg i markerna här.



Det finns inte bara fåglar utan apor också, längs vägen. En röd panda sprang också över. Det finns många naturreservat men de hann vi inte besöka. Bl a finns det tiger här.


En primula blommade vacker även på mycket hög höjd.


Magnolia blommade och bergen var vackert blå.


Vägarna är inte bara krokiga, smala och dåliga utan översvämmade. Risk för ras finns hela tiden. Och det är brådstup på sidorna. Vår chaufför var mycket duktig.

Några barn på väg till skolan. Traditionella dräkter ska användas. Just den här dagen hade de fått bestämma själv vilken dräkt de skulle ha. Annars ska det vara enhetlig för skolan.


108 böneflaggor reses när någon dött. Numera återanvänder man dem och det reses inte 108 nya varje gång.



Böneflaggor placeras på öppna ställen, vid bergspass, floder och liknande där vind och vatten kan hjälpa till att föra iväg bönerna. Det går också att använda sig av vattenkraft för att få bönekvarnen att snurra. Inuti kvarnen ligger skrivna böner.


Vägen bär starkt uppåt. Upp i molnen och snön. Trumshing La passet ligger på 3800 möh. Av utsikten ser vi inget. Det här är gränsen mellan östra och centrala Bhutan.



På den höjden trivs jakar.

Vi åker ner på lägre höjd.

Så är vi framme i Bumthang på 2600 möh och ungefär mitt i Bhutan. I bakgrunden lättar molnen lite och vi anar höga bergstoppar.