Visar inlägg med etikett Svalbard. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Svalbard. Visa alla inlägg

28 oktober 2021

Veckans ord- överraska


En bild från arkivet från en resa till Svalbard. Vi var sista turistbåt. Säsongen hade varit svår och ingen båt hade tidigare tagit sig ända upp till Sjuöarna, Europas nordligaste punkt. Djuren blev överraskade och nyfikna på vad vi var för konstiga figurer. Denna valrosshona tog sin unge framför sig så att den skulle kunna ta en ordentlig titt på oss! Vi blev naturligtvis glatt överraskade av dem!

veckans ord

22 juni 2021

Veckans ord- dyka

 


Från arkivet. Plötsligt dök det upp två huvuden bland isflaken!

5 februari 2020

Veckans ord- vak


I veckan har det pågått Kallbadvecka i våra tre kallbadhus i Helsingborg. Något bad i en isvak gick inte att erbjuda i detta varma väder men ett morgondopp med åtföljande frukost satt fint. Naturligtvis får man hålla ett vakande öga på de som inte är så vana vid att bada i 3-gradigt vatten.

De här valrossarna trivdes utmärkt i sin vak. Badnymferna stötte jag på vid Sjuöarna på Svalbard.
veckans ord

29 oktober 2019

Veckans ord- kalla

Här kommer några kalla bilder från en resa till Svalbard.

Ripan har burrat upp sig för att kunna hålla det kalla ute.


Men hjälper det när till och med maten är iskall.


Kalla fötter, kan jag tänka mig.


Det här kan man kalla vinterbad!
veckans ord

15 oktober 2019

Veckans ord- ren

Efter att ha tagit ett dopp i Öresund (nästan 12 grader varmt i vattnet) idag sitter jag här alldeles ren och tittar på:

en Svalbardsren jag mötte utanför Ny Ålesund på Spetsbergen och


en liten tjej som blev ren i Ghana.
veckans ord

15 maj 2019

Veckans ord- staty


Tänkte att jag skulle göra det lätt för mig och åkte ut till Sofiero.


Där har nyss öppnats en utställning om Carl Milles.



Han gjorde väl statyer? Eller räknas det som skulpturer? Nu blev det svårt.


Det här är jag i alla fall säker på är en staty. För att fortsätta på temat från föregående inlägg med Maos lilla röda så står här Karl Marx, i Trier i Tyskland.

Lenin dyker upp litet här och var fortfarande. Här står han i ett bostadsområde i ryska staden Barentsburg på Svalbard.

Detta gigantiska monument med Che Guevara på toppen, finns i Santa Clara på Kuba.
veckans ord

2 juni 2015

Tisdagstema- utan

Utan flygrädsla.
Trodde jag skulle nöja mig med denna bild från arkivet men tog fleecetröja och regnställ på- det är ju sommar!


Utsikt från Dunkers kulturhus denna sommardag. Utan en människa i sikte!
tisdagstema

7 mars 2015

Fototriss- motljus

Solen lyser mest med sin frånvaro här. Några dagsfärska motljusbilder blir det därför inte, utan arkivbilder från Svalbard.




fototriss

15 januari 2015

Torsdagstema- I like


Inte är det det här jag gillar. Regn, regn, regn och den ena kulingen avlöser den andra. Gångstigen här, vart tog den vägen? Längst bort ser man till och med ankor som simmar på den.

Jag letade i arkivet, från den fantastiska Svalbardresan, för att hitta något att pigga upp mig med. En gammal valkota helt klädd i lavar. Det tycker jag blev en glad och hjärtlig figur som kontrast till gråvädret. Den gillar jag!
torsdagstema

12 december 2014

Veckans fönster- regionalt

Så här kan det se ut när man tittar ut genom hyttfönstret i polarregionerna.
veckans fönster

16 november 2014

Skyltsöndag

Tur man inte befinner sig i samma dystra läge som de här polarfararna! Det finns massor av ställen som jag vill fara till!
Skyltsöndag varje söndag är Pumitas idé.

24 oktober 2014

Veckans fönster- valfritt

Med eller utan katt. Bara att välja. Fönstren finns i den ryska gruvbyn Barentsburg på Spetsbergen, Svalbard.
veckans fönster

17 oktober 2014

Veckans fönster- energirikt

Tänk så mycket energi det gick åt till att fylla fönstret med snö, för att nu inte tala om hur mycket energi det går att till att få det rent igen!
veckans fönster

14 oktober 2014

Tisdagstema- känslig

Jag tror att det är väldigt känsligt att använda den här.
tisdagstema

9 oktober 2014

Torsdagstema- I like

Jag gillar valrossar! Riktiga charmknuttar! Vi träffade på dem flera gånger på Svalbard.


Här var vi uppe längst i norr, vid Sjuöarna. Det var mycket is.

Plötsligt stack det upp huvuden bland isflaken. Nyfiket tittade de på oss. Och vi på dem!

Betarna var till hjälp när hon skulle upp på isflaket. Kanske kunde man se bättre därifrån?

Allt flera ville vara med och se vad som hände. Det var ömsesidigt stor underhållning och vi tittade ut varandra.

Gruppen bestod av honor och kalvar. Honan skyddade sin kalv och la sig framför den.

När de hade förstått att båt och folk var helt ofarliga fick kalven komma främst så den kunde ta sig en ordentlig titt!

Visst är de charmiga! Fulsöta! Mina favoriter! Honorna kan bli 2,5 m långa och väga 900 kg. Hannarna (se onsdagstemat 1 oktober) blir 3 m långa med vikt på 1500 kg. Kalvarna väger 65 kg när de föds. Valrossar lever huvudsakligen på musslor. De kan dyka 300 m och vara nere i 20 min. De har jagats, både för elfenbenet i betarna och för sitt tran, på gränsen till utrotning. Valrossen blev skyddad 1952, när det bara återstod något hundratal. Den återhämtar sig långsamt.
torsdagstema

7 oktober 2014

Tisdagstema- magisk


Det är magiskt när norrskenet flammar. Men om man försöker fånga det från en gungande båt, med handhållen kamera och lång slutartid, så blir det så här!
tisdagstema

6 oktober 2014

Havets giganter i Svalbards vatten.

Mycket tid tillbringade jag med att speja ut över havet.

Sälar såg vi då och då, men på ganska långt håll. Det här var grönlandssälar som lekte vid iskanten.

Det vi framför allt ville se var sådana här "fontäner" ute på havet. Valsprut!

Med näsan på nacken blåser valarna ut sin luft och tar ett nytt andetag.

Det var världens största djur vi stötte på! En sann gigant! Blåvalen blir upp mot 30 m lång och kan väga 200 ton. Den är blåmelerad till färgen och har en väldigt liten ryggfena. Dessa väldiga djur, med mycket tran, blev nästan helt utrotade under valfångsttiden och är fortfarande en hotad art.

Vi hade turen att stöta på denna mamma med kalv. Ytterligare en blåval uppehöll sig kring båten. Här beger de sig iväg.

 Nästa väldiga val vi såg hade en aning större ryggfena och tillhörde en sillval, näst störst av valarna med en längd mot 24 m och vikt på 75 ton.

Att fotografera dessa djur var inte det enklaste! Ofta blev det så här. En ryggfena! Det skulle kunna vara en haj, men den tillhörde sillvalen.
Vitnosdelfiner lekte kring båten men de var för snabba för att jag skulle hinna ta en bild. Och alla tycks vara huvudlösa!