20 september 2019

Georgien, del 6 sista, Mtskheta



Vi lämnar den vackra Svanetiregionen.


När vi går till vårt lunchställe passerar vi det här huset. Visst bor man här.

Det finns modernare byggnader. Det var inte där vi åt! Nej, vi åt lokal mat alla måltider.

Vi stannade vid en marknad längs vägen. Tror inte att någon var sugen på att köpa flaskan med Stalin.


I staden Kutaisi var vi in på en matmarknad. Det finns hur mycket ost som helst! Men så används den också i den mesta matlagning.

Det som ser ut som ljus är en slags godis. Valnötter eller hasselnötter är trädda på en tråd och
doppade i en massa gjord av t ex druvor. Gott!

Det finns mycket frukt i landet.

Vi besöker en vingård i byn Chardakhi.


Det finns mer än 500 druvsorter som bara finns i Georgien.



Här framställs vinet på traditionellt sätt i de stora lerkrusen som är nedsänkta i marken. Druvorna läggs ner. Inget tillsätts och det blir det mest fantastiska vin som t ex finns på listan över unika viner på hotell Ritz i London!





Vi tar oss till Mtskheta som också är ett världsarv. Staden var huvudstad i nästan 800 år, fram till 400-t e Kr. Här blev kristendomen officiell år 337. Staden är fortfarande ett viktigt religiöst och kulturellt centrum. Vi besöker Javariklostret från 500-t. Det hade varit en lång fasta i augusti. När denna nu var slut var det tid för många bröllop.


Uppifrån klostret kan man se ner över staden. Där ligger den mäktiga Svetiskhovelikatedralen från 1000-talet. Den sägs ligga på platsen där den första kyrkan i Georgien byggdes, på 300-t.


Det är en imponerande byggnad med fina väggmålningar.


Katedralen anses vara den heligaste platsen i Georgien för, enligt legenden, finns här Kristi svepnad. Den sägs ha förts hit under första århundradet efter Kristi födelse.

Mtskheta ligger bara en liten bit från Tblisi så här slutar jag min reseberättelse.

19 september 2019

Georgien del 5, Svanetiregionen, Ushguli

Vi går över bäcken och kommer till övre Ushguli.





Det är verkligen en medeltida by. Fantastiskt att husen står kvar. Jag vet inte om alla hus är bebodda. Svårt att avgöra.





Vi går upp på en "kulle" (byn ligger på 2200 m ö h) och kan titta ner på byn. Som ni förstår är det inte bara gamla stenhus, men de är vackrast!


Det byggs i Svaneti. Det är väldigt vackra omgivningar, som gjorda för att vandra i. Därför byggs det många guest-houses. Genom turismen har folket fått möjlighet att flytta tillbaka till byarna och få en inkomst. Georgien satsar mycket på turism.


Uppe på kullen ligger en typisk liten kyrka tillägnad St Göran. De små bykyrkorna besökte vi inte.




Bredvid låg Lamariakyrkan från 1100-talet med fina målningar.


Utsikten är storslagen.





Efter så mycket kultur och vandring behöver man mat. Vi fick titta in i köket i den restaurang vi åt på. I järnspisen bakades de mest läckra saker. Ost är en betydelsefull ingrediens och finns i det mesta. Den kunde tillagas på många olika sätt. En måltid bestod oftast av många, många små rätter. Det fanns alltid en till när man trodde det var färdigt!

18 september 2019

Georgien, del 4, Svanetiregionen Ushguli

Vi byter ut bussen mot fyrhjulsdrivna bilar och åker upp till översta delen av Svaneti. Det är en del av vårt världsarv eftersom Ushguli har bevarat sitt unika medeltida utseende. Det finns ca 200 byggnader varav många är från medeltiden. Ushguli ligger på 2200 m ö h. Det är den högst belägna kontinuerligt bebodda byn i Europa.

Längs vägen har vi en fin utsikt över berget Ushba, 4710 m. Enligt legenden åkte Noak med sin ark på berget så att toppen gick av, innan han sedan gick på grund på Ararat!


Det har gjorts en prisbelönad film om livet i Ushguli. Den har spelats in i byn. De två huvudpersonerna är skådespelare men övriga är personer boende i byn.

Byn ligger långt från allfarvägen. Den är delad i två delar. Några promenerade gärna så vi gick från nedre Ushguli till övre, som vi ser här.




Nedre Ushguli är mera förstörd, naturkatastrofer. Det är svårt att reparera, trots att det är ett världsarv. Man har vare sig material eller kunskap att bygga upp tornen. De byggdes på 1200-t.

 Det är fantastiska byggnadsverk.



 Många hus är fint dekorerade.


 Livet tycks gå sin gilla gång.



Vi följer bäcken bort mot Övre Ushguli.




 Gentiana, vilda krokus och någon stor syrsa stöter vi på.


Så närmar vi oss övre Ushguli.