Den här kattugglan har suttit i sitt hål i björken i flera år.
Efter alla kulingar, och inte minst stormen Hans, är detta vad som återstår.
Den här kattugglan har suttit i sitt hål i björken i flera år.
Efter alla kulingar, och inte minst stormen Hans, är detta vad som återstår.
Och skomakaren som skulle ha ledigt mellan hägg och syren fick då inget ledigt i år. För häggen blommar också.
Alla dessa äppelträd. Ljuvlig tid.
I dammen är det full fart på sothönsungarna. Alla åtta har överlevt. Nästan omöjligt att få dem på bild för de far runt hela tiden.
Men någon ankunge syns inte till. Den blev nog mat för någon annan.
Runt dammen är det lämpligt att leta. Mot stenen, bakom ormbunkarna, skymtar det något gult. Det stämmer ju med storleken, för större än så kan inte ungarna vara. Honan, t h, plockade med något under sig. Kan vara flera ungar. Men hon reste sig inte. Det var väldigt kallt i vinden så ev ungar behövde nog skydd. Får väl kolla igen i morgon.
Det är en farlig värld som ungarna lever i. Bakom busken smyger en mink. Den äter gärna en liten ankunge.
Men att se sothönsen var en trevlig upplevelse. Åtta ungar! Som far hit och dit. De vuxna har fullt upp att göra med att hålla rätt på dem och se till att de får mat.
Dags att kolla hur det står till med sothöns i dammen.
Men nummer tre blev en överraskning. Redan en unge! Det är ju nästan en månad tidigare än i fjor.
Nästan en månad har gått och så här ser det ut här nu.