Veckans ord- skär

Vädret inbjuder verkligen inte till att ta några nya bilder. Dimman ligger tjock och fuktig. Typisk skånevinter. Arkivbilder igen från olika delar av världen får duga.

Riset skär man för hand, oftast med en skära. Bilden är tagen på Sulawesi.

Skärsår, fast som tatuering. Pojken fanns i Benin.

Skära elefanter finns väl inte men kycklingar! De här träffade jag på i Togo.

Nytänkande när det gäller arkitektur? Det här färgglada huset i gräll skär färg fanns i Albanien.
veckans ord

Veckans ord- lika

De här två är lika.

Det är de här två också.
De sista kan man lika (= tycka om), om man likar att plocka bort ben...
veckans ord

Tisdagstema- bil

Kontraster:

Vem har råd med en sådan här bil i fattiga Ukraina?? Ganska opraktisk om man vill kunna...

...frakta grisar! En bil ska kunna användas till allt, som den här i Indonesien!
tisdagstema

Tisdagstema- choklad

Bäst för figuren är det väl att ha chokladen i det här stadiet! Själva bönans hölje, det där vita, är syrligt och gott.
tisdagstema

Tisdagstema- utforska

Här utforskas det något, under överinseende! Pojken med blå byxor tycks ha fått skor att växa i.
tisdagstema

Skyltsöndag

Ingen tvekan om att det handlar om kaffe! Är det fler än jag som tänker på gamle Edvard Persson när ni ser mannen?
Skyltsöndag året om är Pumitas idé.

Skyltsöndag

Visst blir man glad när det något man förstår?!!
Får se om Pumita vaknar till och skyltar. Idén är hennes.

Veckans fönster- färglagt

Både färglagda och färgglada är torajafolkens hus och fyllda med symboler, t ex till höger om fönstret är bufflar stiliserade.
Veckans fönster

Indonesien- del 3, natur

Indonesien är ett stort land. Lägger vi det över Europakartan så täcker det från Storbritannien till Uralbergen. Det är beläget strax söder om ekvatorn. Naturen blir förstås mycket skiftande från ö till ö. Här är ett urval av det jag såg.

Risfälten är många och stora och sysselsätter många människor.

På södra Java finns vulkanen Bromo. Den stod vi och tittade på när solen gick upp. Vulkanen är omgiven av ett hav av sand. I bakgrunden är Javas högsta topp, vulkanen Semeru 3676 m.

 Redan vid inflygningen till Kalimantan, Indonesiska Borneo, ser man hur djungeln skövlats för att ge plats till oljepalmsplantager. Det påverkar även nationalparken med all förorening som kommer ut i floderna. Man än har de vackra vattenvägar och de vilda orangutangerna har träd att klättra i.

 Ett skutt till Sundaöarna, där varanerna håller till. Härligt vatten att bada i. En kväll stod jag i solnedgången och såg vulkanen Seniang spy ut rök och aska. Den hade ett stort utbrott just innan vi begav oss iväg och all flygtrafik var inställd. Tack och lov hade den dämpat sig och störde inte vår resa.

Sulawesi är en bergig ö. Riset odlas i terrasser och man tar gärna hjälp av vattenbufflar.

Indonesien är ett kryddland. Här odlas bl a kryddnejlika och peppar. Och vad vore livet utan en kopp Java!

Indonesien- del 1, djurliv

Jag har tänkt att jag ska lägga upp ett antal bilder från resan i Indonesien. Först lämnar jag plats åt några av de djur jag stötte på.

Borneo är känt för sina orangutanger. Orangutang betyder skogsmänniska, och visst är deras beteende människolikt.

Såväl gibbonapor, med sina långa armar, och färggranna ekorrar passade på att snylta på orangutangernas mat då de fick bananer och annat ätbart.

Näsapor, har ett lustigt utseende. Det är hannen som är försedd med denna stiliga näsa.

En natt övernattade vi i vår båt utanför Flying Fox Island. Fascinerande skådespel när alla dessa flygande hundar gav sig iväg i skymningen. De är fladdermöss som bara lever på frukt. Himlen blev nästan mörk.

Och naturligtvis finns det spindlar. Och stora är de! Den här har just fångat en gräshoppa som den paketerar.

En fågel får också vara med. En vitbukig havsörn som fångade fisk i flykten med sina stora klor.

Och så till sist, häftigaste och farligaste av dem alla, komodovaranen. Det är en ödla som blir 3 m lång väger
upp mot 100 kg och kan t o m döda bufflar, eftersom deras saliv är giftig. Ett bett dödar. De kan dessutom springa med en hastighet av 20 km/tim. De känner lukten av blod på mycket långt håll. Kvinnor som hade mens var därför förbjudna att besöka dem. Det hade varit livsfarligt. De här djuren är alltså värda all respekt. Mötet med dem kändes som att man träffade något från dinosauriernas tid.