Bhutan är ett litet kungarike i Himalaya. Bara 300 km x 145 km. Det har ca 750 000 inv, varav ca 100 000 i huvudstaden Thimphu. Det är ett buddistiskt land. Det innebär att inget ska dödas vilket ger en stor biologisk mångfald. Själva kallar de landet Druk Yul, åskdrakens land. Bergen sträcker sig över 7000 m ö h. Det högsta på 7570 m har aldrig bestigits. Det är ett heligt berg och ska lämnas åt gudarna. Det var isolerat fram till 1970-talet då dåvarande kungen öppnade upp det. TV tilläts 1999 och första dagliga tidningen kom ut 2008. Man talar inte om bruttonationalprodukt utan lyckonationalprodukt. Man värnar om sin särart. Nationaldräkten är vardagsklädsel. 2008 abdikerade förre kungen och lämnade över tronen till sin son. Han hade då förberett för att demokrati skulle införas i landet. Val har man nu haft två gånger. Kungen och chief abbot har lika stor makt. Det religiösa och det världsliga går hand i hand. Kungen kan avsättas och han ska pensionera sig vid 65 års ålder.
Det är det vackraste land jag har besökt!
Vi kom in i Bhutan i Samdrup Jongkhar långt bort i östra Bhutan. Vi hade flugit till Guwahati i Indien. Det var sent och porten till Bhutan var stängt. Naturligtvis hittar man någon som har nyckel och kan släppa in oss. Alla formaliteter får anstå till kommande dag.
Kungafamiljen är högt älskad. Bilder på dem finns överallt.
Vi beger oss iväg och vägen leder uppåt. I en liten by stannar vi till. En liten marknad pågår.
Att tugga betel är viktigt. Det ska förberedas med kalk. Rökning är förbjudet i landet.
Husen är byggda så att man bor i mellan våningen. Längst ner kan vara en affär och överst är förråd. Vackert dekorerade både med trä och målningar.
Vägarna är de slingrigaste jag någonsin åkt på och rasen är många.
Vägarbete pågår för att få en bra väg genom hela Bhutan. Fortfarande är östra delen mycket mindre besökt då det är svårt att ta sig fram.
De första blommande rhododendronträden stöter vi på. En laughing thrush tittar nyfiket på oss.
Man odlar rött ris men nu är terrasserna tomma.
Vi åker genom ett fantastiskt skiftande och vackert landskap.
Efter många timmar kommer vi fram till Trashigang, där vi ska bo i huset på höjden.
Det här har jag väntat på! Tack för alla fina bilder!
SvaraRaderaMåste medge att jag aldrig hört talas om Bhutan. Men jag har ju tur att en viss Stare Ström alltid söker sig till de mest exotiska platserna runt om i världen. Å Bhutan är då verkligen inget undantag. Helt fantastiskt! Tack för att jag får åka snålskjuts med dig där.
SvaraRaderaHeisann, så interessant.... må være fascinerende å se denne kulturforskjellen!
SvaraRadera