Island, del 4

 Vi övernattade i Husavik, där några åkte på valsafari och fick sett knölvalar.

Vi kom till Fågelberget Manarbakki och vattnet var prickigt av lunnefåglar. Stora kolonier av dem häckar på Island. Längs klippbranten svävade stormfåglar.

Asbyrgi är en mycket spektakulär dal. Helst skulle man sett den ovanifrån. Den har formen av en hästsko. Ena varianten är att den formades av Odens åttafotade häst, Sleipner, som satte ner sin hov där. Andra varianten är att en jökelflod har grävt ut den.

Dettifoss är Europas kraftigaste vattenfall. 400 kubikmeter/sek rinner fram här. Ett fall på 45 m och 100 m bred. Mäktigt!

I närheten ligger Selfoss. Inte så dåligt fall det heller!

Här blir det övning på isländska! Dikten är skriven på den äldsta gården på Island, i Mödrudalur. Det är också den högst belägna gården på 1169 m ö h. 

Från gården kan man vid fint väder se Vatnajökull och Dronningefjeldet.

Och överallt rinner det fram fina små vattenfall med drickbart vatten.

Vi kommer till Stödvarfjördur. Jag älskar entusiaster och här finns det en stor!

Petra Ljösbjörg började samla sten i bergen runt sitt hem redan när hon var barn. Bergen har många speciella stenar, mineraler och basaltformationer. Hon fortsatt med sitt samlande hela sitt liv. Hon hann dessutom bilda familj, ta hand om barnen och göra fina handarbeten. En del tycks få tiden att räcka till allt! När hon blev änka gjorde hon om sitt hus och trädgård till museum. Helt fantastiskt!

Hela huset var också fyllt av fint ordnade stenar. Hon tog verkligen stensamlande till en ny nivå! 

Fjordarna här på östra sidan är kantade av höga berg. Det här är byn Djupivogur. Det är en gammal hamn. Hit kom pirater från norra Afrika och tog folket tillfånga. De såldes sedan som slavar. Skulpturen, med krossade bojor, står för frihet.

forts följer