Island, del 5

 

Vi fortsätter färden och är nu på sydkusten. Vi stannar och beundrar utsikten från Eysterhorn. Sagolik natur med mycket fjällkänsla.

Vi närmar oss nu Vatnajökull, en glaciär som täcker en stor del av Island. Den är 8300 kvkm och har lika stor yta som alla andra glaciärer tillsammans! Tjockleken på isen är 1 km.

Vi övernattar med några hästar som närmsta grannar.

Vatnajökulls glaciärtungor sträcker sig ner till kusten.

I Jökulsarlon har isen kalvat.

När man vill komma närmare isblocken är det praktiskt med en båt som kan gå både på land och i vatten!

Via den kortaste lilla flod rinner isen ut i havet och förs upp på stranden. Diamond beach kallas stranden, då isen gnistrar i solen som kristaller. Den synen fick jag inte se i gråvädret.

Vi lämnar Vatnajökull. 

Vi stannar till vid den gamla prästgården i Kirkjubäjarklaustur. Som namnet anger har det funnits ett kloster där. Intill ligger något som man länge trodde var ett kyrkogolv. Men det är naturliga stenformationer.

I byn Vik finns det fler basaltpelare av samma typ. Dessa har inspirerat många konstnärer.

Stranden är svart av lava. Längst bort finns fågelberget Dyrholaey.

 Här får många lunnefåglar vara ifred.

Vattenfall! Skogafoss, 62 m hög, bildar ofta fina regnbågar. Men då får det inte vara gråväder. Det sägs att bakom fallet finns en skattkista gömd.

forts följer